I takt med att västvärldens största invandring ökar och ökar så blir det svensk välfärdssamhället allt mer ohållbart. Då invandrarna som kommer till Sverige idag i regel är lågutbildade - i fallen med somalier och afghaner från länder där analfabetismen överstiger 50 procent - ökar arbetslösheten. Jobbskapandet kan nämligen inte hålla takten med befolkningsökningen, då 111 000 personer invandrar till Sverige varje år.
Statsministern vet om att utvecklingen är ohållbar, och har därför så sakteliga börjat hinta för svenska folket att pension före 75 nog inte blir att tänka på framöver. Konjunkturinstitutets generaldirektör gör i en intervju klart att skatterna i landet med världens högsta skatter nog måste höjas framöver.
Samtidigt blir sprickorna i samhällsservicen allt tydligare. Skolan, som är i större behov än någonsin av resurser då alla nyanlända unga som inte kan svenska anländer till de svenska klassrummen, har blivit gravt eftersatt. De låga lärarlönerna gör att få motiverade studenter söker sig till yrket, utvecklingen har gått så lågt att ett högskoleprov med slumpvis ifyllda svarsresultat numera räcker för att komma in på lärarutbildningen.
Detta diskuteras inte, ens av arbetarklassens företrädare. I stället tävlas det i om vem som kan utmåla den mörkaste bilden av Sverige som rasistiskt, diskriminerande och hjärtlöst land dit inga invandrare är välkomna. I den skenande utvecklingens spår riskerar Stureplanscenterns drömmar om en "ransonerad välfärd" att snabbt bli verklighet, i alla fall om alternativet för det arbetande folket blir inställda pensioner och skattehöjningar för att finansiera en utveckling de själva inte har efterfrågat.
Att Stureplanscentern och Svenskt näringsliv jublar över en sådan utveckling är inte förvånande. Det stora mysteriet är varför Miljöpartiet och vänstern har allierat sig med dem.
SvD
