Ponera att det fanns en stor stad i Sverige där muslimer inte vågade bo på grund att de utsattes för hot, våld och trakasserier. Ponera därtill att samma stads högsta politiska företrädare sade följande:
- "Jag skulle önska att moskéns företrädare tog avstånd från islamisters kränkningar av civilbefolkningen runtom i världen. I stället väljer man att hålla en demonstration mot islamofobi, vilket kan sända fel signaler."
- "Jag accepterar varken rasism eller kampen för en palestinsk stat."
- "Det har inte förekommit några attacker mot muslimer, och om muslimer här vill flytta till Mellanöstern är det ingen angelägenhet för mig."
Efter att en muslimsk butiksinnehavare blivit misshandlat nästan till döds av ett gäng skinheads. - "Kritiken mot mig kommer främst från den muslimska lobbyn."
- "Muslimerna bär själva delvis ansvar för rasismen, i och med sitt stöd till islamister."
Nu har ingen ledande politiker sagt just detta. Det vill säga, inte om muslimer. Byter man ut "muslimer" mot "judar" i exemplen ovan blir tyvärr bilden en helt annan för Ilmar Reepalu har sagt allt detta om just judar [läs själv här, här, här och här].
Situationen i Malmö är inte bara en skam för Sverige, den är ett tragiskt exempel på den absurda dubbelmoral som råder. Hade situationen gällt muslimer hade den politiska ledningen i staden fått sparken direkt, och enorma resurser hade lagts ned på att stoppa trakasserierna och hatet.
Nu är det dock inte stadens muslimer som har drabbats, det är istället stadens judar som lever i skräck. Viss kritik till trots har därför situationen kunnat fortgå, Ilmar Reepalu har inte fått sparken och exakt noll hatbrott har blivit uppklarade.
Alla som är medskyldiga till att ha upprättat dessa dubbla standarder borde skämmas.
SvD, DN
