Flyttskatt

Veronica Palm anses förmodligen internt inom Socialdemokraterna vara ett ungt och spännande stjärnskott. Det är ingen långsökt gissning att den dag vi får en socialdemokratiskt ledd regering väntar en ministerpost med hennes namn på.

För de icke-troende är hon kanske mest känd för sin taffliga krishantering då en medlem av muslimska brödraskapet på kort tid blev såväl invald i som sparkad från den socialdemokratiska partistyrelsen. En och annan minns kanske också hur hon efter Juholts avgång gjorde bedömningen att partiet befann sig i ett "exhibitionellt läge".

Hur som helst har Veronica Palm en blogg, på vilken hon tycks vilja profilera sig inom bostadspolitiken. På bloggen kan man till exempel läsa om varför "marknaden självt inte klarar att lösa bostadskrisen".

Problemet med Palms resonemang att marknaden klarar detta utmärkt utanför Sverige. I Oslo, Köpenhamn och Helsingfors är det inte bara möjligt att få ett hyreskontrakt, folk har dessutom råd!

Skillnaden mot våra grannländer består främst i svenska hyresregleringar, strikta detaljplaner, svårigheter att få bygglov och hårda krav på till exempel handikappanpassning. Med andra ord, faktorer orsakade av den offentliga reglering Palm talar sig så varm för.

Efter mina tidigare utläggningar om jobbskatteavdrag och den faktiska skattenivån i Sverige vill jag därför uppmärksamma ett annat fenomen:

På politikerspråk kallas det för "reavinstbeskattning", men det borde kallas för "flyttskatt". När du säljer en bostad som gått upp i pris skall nämligen 22 procent av prisökningen betalas i skatt. Detta trots att "vinsten" kan vara en ren produkt av inflationen. Detta trots att den bostad du flyttar till i regel också gått upp i pris.

Rent praktiskt kan detta betyda följande:

1. Ett par köper 1980 ett hus för 400 000 kr.
2. Paret amorterar av sina lån och blir skuldfria.
3. År 2013 förlorar paret sina jobb i en företagsnedläggning och måste flytta till en annan stad.
4. Paret säljer sitt hus för två miljoner kr.
5. Paret köper ett likadant hus på den nya bostadsorten, till samma belopp de sålde sitt gamla hus för.
6. Paret bedöms av Skatteverket ha gjort en vinst på 1 600 000 kr.
7. Paret tvingas betala 352 000 kr i skatt.
8. Det skuldfria paret tvingas ta ett lån för att få råd med skatten.

På grund av den höga inflationstakten under åttiotalet, och på de bostadspriser som den förda politiken fått att skena, straffbeskattas således ett strävsamt och skuldfritt par med över en tredjedels miljon kronor. Utan att de har gjort någon reell vinst alls, men för att de var villiga att flytta dit jobben fanns.

Det finns endast ett ord som beskriver detta: Perverst!

---

SvD1, SvD2, SvD3, SvD4