Regeringen införde 2010 ett bolånetak i ett försök att göra någonting åt den svenska bostadsbubblan. Bolånetaket innebar att ett bostadslån inte längre kunde uppgå till hela köpeskillingen. Nu var man istället tvungen att att själv stå för en kontantinsats på 15 %. I teorin.
I praktiken har dock inte detta inneburit så mycket för hushållens skuldsättning som man skulle kunna tro. Låntagarna får förvisso inte längre ta bostadslån på mer än 85 % av bostadspriset, men detta är inte samma sak som att kontantinsatsen betalas med ihopsparande pengar. Tvärtom betalas den ofta av ett så kallat blancolån, det vill säga ytterligare ett lån – med avsevärt högre ränta.
Detta är i sig inte så konstigt. Bostadspriserna är skyhöga, folk är mer intresserade av att konsumera än att spara och bankerna gillar såklart att tjäna pengar. Vad som däremot är konstigt är att staten – via sitt eget bolåneinstitut SBAB – också ger Blancolån!
Statliga SBAB motverkar därmed inte bara hela poängen med bolånetaket, det är även fullt möjligt att man därtill förvärrar situationen då blancolånens höga ränta bidrar att hushållens räntekostnader blir högre än vad de hade blivit med endast bolån.
I teorin har givetvis den högre räntan en viss avkylande effekt, men eftersom det ändå är en relativt liten del av lånet som tas som Blancolån – och eftersom en hel del bostadsspekulanter som faktiskt inte behöver låna till kontantinsatsen också kommer vara med på budgivningarna – är förmodligen den effekten relativt liten.
Detta innebär i sin tur att kreditbubblan blir ännu mer uppblåst och, vad värre är, eftersom blancolånen saknar säkerhet kommer kreditförlusterna bli ännu värre i samma ögonblick som bubblan spricker.
Med andra ord har den ena handen som vanligt inte inte den blekaste aning om vad den andra gör. Kanske är det också i praktiken omöjligt för SBAB att göra annorlunda, då de konkurrerar med andra banker som inte drar sig för några blancolån.
Men i så fall, varför ägnar sig då staten åt bolån överhuvudtaget? Har alla redan glömt vad som hände med SBAB:s amerikanska motsvarigheter Fannie Mae och Freddie Mac?
SvD1,
SvD2,
DN1,
DN2,
DN3,
DN4,
LT1,
LT2,
NSk1,
NSk2,
Sk1,
Sk2,
Sk3,
SMP1,
Av1,
Av1,
Av2,
Av3
