2014-04-08

Infamt om "blodsnationalism"

DN:s ledarsida går ännu en gång till attack på Ungern och landets premiärminister Viktor Orbán.

Jag är personligen inget större fan av Orbán, men DN:s kritik – som mer framstår som en ryggmärgsreflex än som ett försök att förklara vad exakt man tycker är fel med den ungerska politiken – är så märklig att den nästan blir skrattretande.

Man kritiserar Orbán för att ha "politiserat" rättsväsendet. Må så vara, men med tanke på att nämndemännen i de svenska domstolarna är politiskt tillsatta blir dylik kritik från svenskt håll direkt grotesk. Om man därtill beaktar hur mycket politik och ideologi det gått i rättsfall som styckmordsrättegången, fallet Thomas Quick och hanteringen av Julian Assange så finns det definitivt skäl att från svensk horisont ligga lågt med kritiken av andra länders rättsväsenden.

'En myndighet fick till uppgift att se till att mediernas rapportering var "balanserad", och i auktoritär tradition har för makten misshaglig granskning kunnat stoppas och obekväma publicister avskedas' fortsätter DN. Detta är såklart en ytterst tveksam utveckling, men när DN:s journalister själva medger att man utelämnar fakta för att ge en skev bild av verkligheten har DN också förverkat all rätt att kritisera de ungerska medielagarna. DN:s agerande skulle tvärtom kunna användas som ett gott argument för att Sverige behöver en liknande lag.

Det tredje och sista någorlunda konkreta argumentet för den ungerska politikens förkastlighet ger DN då man förklarar att det är "blodsnationalism" att "ungerska minoriteter i angränsande länder har getts rösträtt".

För det första är det såvitt jag kan utläsa endast i grannländer bosatta ungrare som även är ungerska medborgare som berörs av detta. För det andra är det inte särskilt konstigt om den ungerska befolkningen är lite mer nationalistisk än den svenska. Det är förvisso sant att man i nånannanismens, fredens och de kravlösa bidragssystemens Sverige kan förneka att miljontals etniska svenskar existerar, och likväl bli tagen på fullt allvar i breda och tongivande kretsar.

Det är måhända en "lyx" som vi kan unna oss, men den sortens postmodernistiska diskurs lär vara svår att saluföra till ett folk som fick sina etniskt homogena städer, byar och landskap delade av godtyckligt dragna landsgränser 1920, vars land slogs i spillror i slutet av andra världskriget och vilket därefter fick genomlida årtionden av sovjetisk ockupation och förtryck.

Efter att den förhållandevis långa texten endast lyckas framföra dessa tre ihåliga argument, konkluderar DN melodramatiskt att "Ungern behöver syre". Tur för oss svenskar att vi, som lever i den breda åsiktskorridorens land, kan andas fritt.


Ab1, Ab3, Ab4, Ab5, Dag1, Dag2, DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, DN8, DN9, Ex1, LT1, LT2, LT3, NSk1, NSk2, NSk3, Sk1, Sk2, Sk3, Sk4, Sk5, Sk6, Sk7, SMP1, SMP2, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7