2014-10-16

Vad har svenska bönder gjort för ont?

När Sverige gick med i EU revs de handelshinder som tidigare hade skyddat det svenska jordbruket från internationell – eller åtminstone europeisk – konkurrens. Det finns mycket gott att säga om detta, det har till exempel lett till såväl billigare livsmedel som ett rikare utbud av mat.

Mat är emellertid inte en vara vilken som helst. Till skillnad från vad som är fallet med hemelektronik, textilier, plastprylar och böcker, så klarar vi oss inte särskilt många veckor utan mat innan vi helt enkelt dör. Så sent som på 1860-talet kunde ett år med dålig skörd orsaka en svältkatastrof i Sverige, och så sent som under andra världskriget ledde en strypt utrikeshandel till att vi tvingades tillämpa ransonering. Det finns med andra ord goda skäl för ett land att sträva efter att i så hög grad som möjligt vara självförsörjande på livsmedel.

Sedan EU-inträdet har Sverige inte verkat för att harmoniera de svenska böndernas villkor med sina europeiska kollegors. Tvärtom har nya pålagor i form av dieselskatter, djurskyddslagstiftning, byråkratiskt krångel, förmynderi och nitisk tillämpning av EU-bestämmelser som övriga medlemsländer ignorerar försämrat de svenska jordbrukarnas villkor ytterligare. Resultatet har blivit att svenskt lantbruk inte kan konkurrera med sina europeiska kollegor. Föga förvånande blir Sverige därför också allt mindre självförsörjande på livsmedel för varje år som går, och graden av självförsörjning ligger idag endast på cirka 50 procent.

De svenska politikerna tar lätt på detta. De rödgröna partierna är såklart i särskilt hög grad skyldiga till att det blivit som det blivit, men utvecklingen fortsatte även under regeringen Reinfeldt. Att den förda politiken fortsatte att slå ut svenska jordbrukare föranledde emellertid inte regeringen att tänka om i frågan, i stället konstaterade tidigare i år Anders Borg krasst att det svenska jordbruket inte hade någon framtid.

Igår lät Sveriges miljöminister Åsa Romson – som själv varken vill betala miljöskatter eller följa den svenska miljölagstiftningen – meddela att regeringen ämnar återinföra skatten på handelsgödsel. Därmed kommer också förutsättningarna för att bedriva jordbruk i Sverige försämras ytterligare. Detta innebär i sin tur att såväl jobb som naturvärden kommer att gå förlorade, att landsbygden utarmas, att risken för livsmedelsbrist i händelse av krig eller missväxt ökar samt att de europeiska jordbrukare som slipper pålagor som svenska skatter, svensk djurskyddslagstiftning och svenskt regelkrångel kommer att gynnas.

Hur någon svensk politiker kan tycka att detta är en önskvärd utveckling övergår fullständigt mitt förstånd.

Lästips: Anybody's Place, Kravmaskinen, Rebecca Weidmo Uvell
DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, Sk1, NSk1, LT1, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4