Det är en händelse värd att uppmärksamma och högtidlighålla. Många har idag skrivit väldigt bra texter på temat, och bland dessa vill jag personligen särskilt lyfta fram Per T Ohlsson och Göran Fröjdh. Andra, som till exempel Svenska Dagbladets chefredaktör Fredric Karén, har skrivit betydligt mer tveksamma texter.
"Världen har förvisso förändrats, men det är tveksamt om vi kan säga att det blivit till det bättre", skriver Karén i sin text. För detta har Karén fått mycket kritik idag, många har tolkat hans text som att han vill relativisera den kommunistiska diktaturen och problematisera demokratins seger i Österuropa.
Om detta är fallet är Karén allt annat än ensam i detta. Liknande tankegångar hörs skrämmande ofta i Sverige, och de bör förstås i ljuset av att att Vänsterpartiets – eller rättare sagt Vänsterpartiet kommunisternas – partiledare några månader före Schabowskis presskonferens hade skickat följande hälsning till diktaturen i Östberlin:
"Vi önskar kamraterna i Tysklands Socialistiska Enhetsparti och medborgarna i DDR mycken framgång i byggandet av socialismen. Med kommunistisk hälsning, Vänsterpartiet kommunisterna. Lars Werner, ordförande."
Personligen tror jag faktiskt Karéns ord bör tolkas som att den demokratins och upplysningsidealens globala seger som så många såg stå för dörren visade sig vara att ett utslag av naiv optimism. Världen har blivit avsevärt mycket bättre under de senaste 25 åren, men jag tror inte Karéns invändning bör tolkas som en kritik av den västliga civilisationen. Min invändning mot Karéns text är snarare mot följande meningar.
"Berlinmuren revs visserligen till stora delar på bara sex månader, men nya murar har rests på olika platser i världen. Syftet då som nu är detsamma: att stänga människor ute, att exkludera och förtrycka."
Israel, EU:s yttre gränsskydd och Sverigedemokraterna är gissningsvis vad Karén i första hand tänker på. Att världens gränser idag är betydligt mer öppna än för 25 år sedan är bara en irriterande detalj i sammanhanget. Dessbättre har flera borgerliga opinionsbildare efter valet – och i takt med Migrationsverkets allt mer surrealistiska prognoser – börjat inse att ideologierna och tillrättalagda föreställningar om sakernas tillstånd ibland måste kompromissa med verkligheten.
Först ut att ta bladet från munnen var Per Gudmundson, som i en ledare påpekade att mängden uppenbart ogrundande asylansökningar måste minskas. I synnerhet med tanke på vilket tryck asylsystemet befinner sig under för närvarande. På kort tid valde därefter flera svenska opinionsbildare att börja tala klarspråk på ett sätt som vi inte kan sägas vara bortskämda med i Sverige.
I Dagens Samhälle skrev tidningens chefredaktör Mats Edman en krönika som väldigt krasst redogjorde för migrationspolitiken och dess konsekvenser. I Expressen skrev Anna Dahlberg en ledare i vilken hon inte bara skrev att "Sverige kan inte ensamt ta emot en så stor andel av flyktingströmmen till Europa". Hon avslöjar dessutom politikernas uttalade strategier för att hantera situationen som humbug och rent önsketänkande.
Allra mest intressant är dock den ledare av Tove Lifvendahl som Svenska Dagbladet idag lät publicera. Inte så mycket på grund av ledarens kvaliteter som sådana – Anna Dahlbergs är betydligt bättre – men för att Lifvendahls tidigare hållning i frågan har liknat det nyliberala och verklighetsfrånvända testuggande vi har vant oss vid att få höra från till exempel Migrohåll. Att nu även en debattör som Lifvendahl lyfter frågan tyder på att insikten om situationens allvar faktiskt håller på att gå hem.
Detsamma kan emellertid inte sägas om Miljöpartiet. I deras värld finns ingen ondska, där lever människor och enhörningar sida vid sida och allting är gjort av choklad. Dessvärre har inte Miljöpartiet bara varit med och utformat den svenska migrationspolitiken, idag sitter de också i regeringen.
Obehaglig retorik av Expressens ledare om flyktingar. Ignorerar situationen för den som tvingats fly. http://t.co/nxciWYQtFI
— Maria Ferm (@MariaFerm) 9 november 2014Relaterat: Hans Odeberg, Ilan Sadé
DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, DN8, DN9, Sk1, Sk2, NSk1, NSk2, NSk3, LT1, Dag1, Dag2, Dag3, Dag4, Dag5, SMP1, SMP2, Av1, Av2, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, Ex1, Ex2, Ex3, Ex4, Ab1, Ab2, Ab3
