Dagens Nyheters ledarredaktion valde idag att rycka ut till de rödgrönrosa terroristkramarna i Stockholms stadshus försvar.
Att DN väljer denna väg är typiskt. Dels finns på DN:s ledarredaktion en lång tradition av att försvara, relativisera och dekonstruera extremt grova brott mot de mänskliga rättigheterna så länge dessa brott inte kommer från höger. Dels är den här sortens å ena sidan, å den andra sidan-resonemang typiska för svenska socialliberaler, åtminstone så länge det inte är till exempel EU som diskuteras.
En socialliberal av DN-snitt ser sig som kosmopolitisk och världsvan. Detta är emellertid en självbild som stämmer dåligt överens med verkligheten. En socialliberal av DN-snitt är den som, utan att vederbörande själv ens förstår det, ständigt blir lurad att betala ockerpriser på utlandssemestern. En socialliberal av DN-snitt är ett tacksamt offer för ficktjuvar och bedragare. En socialliberal av DN-snitt är kort sagt naiv, godtrogen och provinsiell.
"Få saker kan få högern att rasa så unisont som gullande med kriminella", inleder DN:s ledarredaktion sin text. Det är en formulering som säger ganska mycket om avsändaren. Avsändaren markerar med denna formulering inte bara en förkärlek för för vänsterideologi. Avsändaren markerar med denna formulering också den elitära socialliberalens förakt för den höger man ser som lite oborstad, omogen och vulgär.
Bakom alla resonemang, bakom alla å ena sidan och bakom alla å den andra sidan gömmer sig emellertid en väldigt svag argumentation. Å ena sidan varnar man för naivitet, å den andra påpekar man grötmyndigt att terroristerna inte skall kramas för sin egen skull utan för samhällets. Å ena sidan skall man stundom vara repressiv, å den andra skall man stundom vara preventiv.
DN:s artikel kan med andra ord sammanfattas i att problematiken är komplex och att patentlösningar saknas. Detta är såklart sant. Vad som emellertid också är sant är att precis samma argument kan användas för alla andra former av grov brottslighet eller misstänkt grov brottslighet. Har man goda skäl att tro att någon är en seriemördare, serievåldtäktsman, psykopatisk våldsbrottsling eller militant nazist, men inte kan leda detta i bevis, kan exakt samma argumentation om bidrag och förtur till bostäder och offentliga jobb åberopas.
Det finns emellertid knappt någon som förespråkar en sådan linje. En delförklaring till detta är att det postmoderna tankegodset är så utbrett i Sverige att man inte längre förmår acceptera att en muslim med bakgrund i den muslimska världen bär ansvaret för sina egna illdåd. Där man i Hagamannen, Peter Mangs och Anders Behring Breivik ser monster och bottenlös ondska ser man i en IS-terrorist ett offer för förtryck och rasism. Någon vars illdåd egentligen är samhällets fel.
En annan delförklaring är att de låga förväntningarnas rasism är så utbredd i Sverige att man inte riktigt förmår att se en radikaliserad islamist med invandrarbakgrund som en fullvärdig människa. I invandraren i allmänhet och den radikaliserade islamisten i synnerhet ser man istället någonting som mest påminner om ett husdjur. En varelse som inte kan ta hand om sig själv. En varelse man måste ta hand om. En varelse vars rättigheter likt djurs är inskrivna i lagen, men som inte kan ses som mentalt tillräknelig nog att ta ansvar för sina egna handlingar.
Den svenska värdegrundsdemokratin ser sig själv som skapelsens krona, som den mest högstående och moraliska civilisation den mänskliga arten någonsin lyckats åstadkomma. I själva verket är emellertid den svenska värdegrundsdemokratin fanatisk, sekteristisk och djupt intolerant.
Den svenska värdegrundsdemokratin är också både rasistisk och fullt villig att se mellan fingrarna när det kommer från till slavhandel, halshuggningar, folkfördrivningar och våldtäkter. Den svenska värdegrundsdemokratin är allt igenom rutten och kommer förpassas till historiens sophög i en betydlig närmare framtid än dess fanatiska förespråkare någonsin kan föreställa sig.
När detta sker hoppas jag att alla vi som vägrade ansluta oss till denna fanatiska masshysterirörelse aldrig försitter en chans att påminna alla som gjorde det om hur de en gång i tiden inte förmådde ta avstånd från ondskan ens i dess renaste form. De kommer förtjäna att höra det, om och om igen.
Läs även:
Motpol,
Politivism
DN1,
SvD1,
SvD2,
SvD3,
Ex1,
Ex2
Ab1,
Ab2,
SVT1
