2015-05-20

Om EU och den socialliberala hallelujakören


Det fanns en tid då svenska socialliberaler utmärkte sig som artiga och lite försynta människor. De var i regel akademiker, åkte inte sällan Saab och tenderade att vara överrepresenterade när det kom till den sortens smärre olyckor i hemmet där verktygslådor är inblandade. De brukade vara resonerande, drog sig från att höja rösten och var i regel snabba med att påpeka att mynt alltid har två sidor. På senare år har emellertid den svenska socialliberalismen blivit som förbytt. På senare år har den svenska socialliberalismen blivit direkt rabiat.

Detta har bland annat yttrat sig i att den svenska socialliberalismen gjort stora delar av den postmoderna vänsterns tankegods till sitt eget. Detta har i sin tur yttrat sig i att den socialliberala förkärleken för att, den egna förment liberala hållningen till trots, påtvinga andra de egna värderingarna har tagit sig allt mer aggressiva former. Vad som utgör ground zero för den svenska socialliberalismen intellektuella haveri är emellertid EU.

Häromåret skröt till exempel Folkpartiets Cecilia ­Wikström med hur hon hade bidragit till att utestänga den EU-skeptiska partigruppen EFDD:s ledamöter från EU-parlamentets tunga utskottsplatser. Detta motiverade hon då med att EFDD:s folkvalda representanter hade vägrat att sjunga med i den närmast religiösa hyllningskören i samband med parlamentets öppnande. Ännu mer förbluffande är hur folkpartisten Carl B Hamilton genom hela eurokrisen har fortsatt att hylla det katastrofala europrojektet.

"Camerons EU-populism kommer att skada Sverige", är titeln på en några dagar gammal ledartext i Dagens Nyheter. I denna text framför Peter Wolodarski inte bara åsikten att kritik av EU enligt honom närmast är att betrakta som identiskt med jingoism och främlingsfientlighet. Han antyder också likt Carl B Hamilton att Sverige borde införa euron och att David Cameron borde köra över den brittiska EU-skeptiska folkopinionen. Om inte för Storbritanniens skull så som en uppoffring gentemot resten av Europa.

Inom den svenska socialliberalismen tycks man idag oförmögen att förstå att många oroas av underskottet på demokrati i den anonyma Brysselbyråkratin. Inom den svenska socialliberalismen tycks man idag oförmögen att förstå att många inte vill ha mer av centralisering i EU. Inom den svenska socialliberalismen tycks man idag oförmögen att förstå att många oroas av en union så villig att expandera att man lät Rumänien och Bulgarien bli medlemmar, trots att dessa länder alldeles uppenbarligen inte var mogna för detta.

Inom den svenska socialliberalismen tycks man idag oförmögen att förstå att många skräms av en union så fartblind att den införde euron som gemensam valuta i länder så diametralt olika som Grekland och Portugal å den ena sidan och Tyskland och Nederländerna å den andra, trots att alla varningsklockor ringde redan från början.

Svenska socialliberaler väljer idag inte bara att utan vidare avfärda dessa fundamentala problem med EU. Vad värre är, de tycks också fullständigt oförmögna att acceptera att andra människor faktiskt ser något problematiskt i hur EU-projektet har utvecklats. Istället väljer socialliberaler som Wolodarski i ett utslag av gränslös arrogans att avfärda kritik av EU som ett utslag av rasism.

Jag har full förståelse och acceptans för att det finns de som både gillar och försvarar EU. Den fundamentalistiska syn på EU som till exempel Wolodarski och Wikström kombinerar med en total brist på förståelse för andra perspektiv på saken än det egna ger mig däremot kalla kårar.

Stöd Henrik "HAX" Alexanderssons bokprojekt:
Demokratifabriken – en bok som granskar EU:s maktapparat från insidan

8 kommentarer:

  1. EU är en rolig fråga.

    Det finns många odemokratiska krafter som vill splittra EU, Putin, en hel del SD are, för inte är det väl bara att de är arga på byråkratin?

    För hur som helst, ett splittrat EU kommer få katastrofala följder ur ett säkerhetsperspektiv men det är också otroligt intressant att se dessa socialliberaler som ser högerspöket överallt. De är så korkad att de inte fattar att Cameron har nu chansen att förändra EU till något bättre, och vi har en regering som är så kraftlös att den bara sitter och är arga i stället för att göra gemensam sak och själv försöka förändra eu till något bättre. Folkopinionen finns verkligen.

    De satt ju i opposition i 8 år i Sverige och nu visar det sig att dessa 8 år var bortkastade, de har ju inget nytt att komma med dessa socialliberaler. :-)

    Henrico

    SvaraRadera
  2. Wolodarski har avsagt sig rollen som journalist och är sedan han blev chefredaktör blott propagandist. Det är fantastiskt att han tycker sig göra det rätta.

    Essa

    SvaraRadera
  3. Stackars Sverige - det börjar visst bli många som vill oss illa - den engelska premiärministern (Wolodarski), den nya finska regeringen (Wetterstrand). Att de som vill oss riktigt illa finns inom landet, är det alldeles för tyst om - speciellt från Wolodarski.
    För mig som var intresserad av politik på 70-talet och sedan gjorde uppehåll fram till 2014, är dagens politiska landskap helt absurt. Alla långt till vänster om mittenlinjen utom delar av KD och SD.
    Och Henricos syn på odemokratiska krafter i Sverige kan nog diskuteras.

    SvaraRadera
  4. Mikael Aslan21 maj 2015 07:26

    Jag är EU positiv. EU är något som länkar samman Europa mot bl.a. Putin och andra liknande faror. Dessutom tänker jag att det är lättare att hjälpa varandra om man är i en union.

    Men jag tycker att man skall skilja på valutor och unioner. Till skillnad från Hamilton Adaktusson, Carl Bildt med mera.

    Eurokrisen har slagit hårt. Det ser jag bl.a. i Finland där min mormor bor.

    Jag respekterar att du har de åsikter/värderingar som ni har.

    De senaste 8 åren har styrts av nyliberalism.

    SvaraRadera
  5. Kanske blir det EU som knäcker europas vänster. Splittrar och delar upp det folkliga stödet man är beroende av. Att konservativa i england vann så stort beror knappast på att folk blivit mer konservativa i england. (Man är redan rejält konservativa på riktigt och det har knappast förändrats åt något håll).

    Däremot så är skepsisen mot EU en inställning som finns överallt. I alla läger. Cameron var tvingad och tillräckligt smart för att inse det, att göra något radikalt. Istället för att uppfattas som en halvblind vasall under EU så har han använt möjligheten att pressa EU till att bli bättre.

    Vänstern uppfattas nu och alltmer som överförmyndighetens förlängda armar. Både genom alla EU regleringar som man entusiastiskt vill stödja eller uppfinna. Och på det lokala planet med omöjliga regleringar utanför välfärdens kärna.

    Lite märkligt eftersom EU har en blå dominans och vänstern ett mindre direkt inflytande. Indirekt däremot så tycks ju uppifrånmakt bli samma sak som axeln socialliberalism-tokvänster.

    Det är denna utveckling som kommer glida vänstern ur händerna. Och de förstår det inte själva ännu.

    De svenska socialdemokraterna har en historisk chans att lägga sig som en stabil kraft i mitten och stödja Camerons strävanden i stora stycken. Eller också följa en aggressiv retoriklinje med helhjärtat försvar av EU på alla plan. Kanske är man för splittrade för att lyckas.

    Eva

    SvaraRadera
  6. Har sagt upp bekantskapen med socialliberalismen. Det var aldrig vare sig Mills eller Keynes visioner att vi skulle flippa bort terrorbrott eller allas rika rättigheter och skyldigheter inför lagen med kulturrelativism.

    /KF

    SvaraRadera
  7. För mig är EU-medlemsskapet den yttersta garantin för att Sverige inte ytterligare drar iväg i de allmänna tokerier som du så skickligt avslöjar. Ett mer europeiskt Sverige är också ett mer normalt Sverige. Mitt unionsmedborgarskap är också en garanti för jag kan slå mig ner och verka var som helst på hela vår kontinent om allt skulle gå fullständigt åt skogen med det svenska samhället. Och du vet ju lika väl som jag att den risken tyvärr inte är obefintlig med dagens politiska utveckling.

    Ska du ägna dig åt EU-kritik får du allt bli mer konkret. Det är väldigt mycket svepande formuleringar och klyschor.

    Tack för en i övrigt mer än utmärkt blogg!

    SvaraRadera
  8. Anonym 23:13
    Jag var en gång en väldigt varm anhängare av EU som hade precis samma förväntningar på medlemskapet som de du uttrycker. Jag tycker dock inte att dessa infriades i någon särskilt stor omfattning. Vad vi enligt mig istället har fått är de svenska galenskaperna plus EU:s galenskaper. Vad värre är, de svenska politikerna vill vara bäst i klassen och inför till punkt och pricka de usla regleringar som övriga medlemsländer ignorerar. Resultatet är enligt mig att vi nu har fått det sämsta av två världar.

    Tack för berömmet i övrigt! :)

    SvaraRadera

Kommentarsfältet modereras med varierande regelbundenhet och ett stort mått av godtycklighet. Kommentarer löper stor risk att hamna i papperskorgen om de är sossiga, hätska, foliehattiga, besserwissriga, vilseledande, överdrivet långa, trollande eller faktamässigt tveksamma.

Gå ur PKU-registret innan det är för sent!

Regeringen vill göra PKU-registret – i vilket de flesta svenskar födda 1975 eller senares DNA finns lagrat – tillgängligt för polisen. Du har fortfarande möjligheten att gå ur detta register, vilket du också bör göra:

  • För att du under en vanlig dag lämnar spår av ditt DNA över stora områden, inklusive på platser där brott senare kan begås.
  • För att din kropp och ditt DNA tillhör dig, inte staten.
  • För att din uppfattning om vad som bör vara lagligt respektive olagligt förmodligen emellanåt skiljer sig markant från statens.
  • För att du är oskyldig tills motsatsen bevisats, inte det omvända.
  • För att register alltid kommer att missbrukas.
Använd denna blankett för att skydda ditt eget DNA och denna blankett för att skydda dina barns.