I en urspårad tid (som för en framtida bedömare lär te sig minst lika urspårad som 70-talet ter sig idag) är bubb.la en fristad. När den svenska debatten präglas av identitetspolitik, valrörelser i vilka alla partier utlovar höjd skatt och "liberaler" som vill begränsa medborgarnas frihet, är bubb.la en av de få röster som går mot strömmen.
bubb.la erbjuder idag en tämligen heltäckande nyhetstjänst där det vansinne som genomsyrar samhällsdebatten i stort antingen lyser med sin frånvaro eller häcklas på det sätt det förtjänar. Att höra Boris Benulic hånskratta uppgivet i radio bubb.la åt förvirrade socialister som tror sig vara liberaler är en befriande kontrast till den aldrig sinande ström av vänstervinklade nyhetsreportage och haveristiska kultur- och debattartiklar som präglar de flesta andra nyhetskällor.
Att bubb.la bygger på crowdfundning och att redaktörerna både frivilligt och gratis bidrar med sin tid förtjänar ett särskilt omnämnande, inte minst i ett land där staten är så allomfattande att till och med nyhetsförmedling i regel kräver statligt stöd. Vad jag själv finner mest uppseendeväckande med bubb.la är emellertid bredden.
bubb.la är å ena sidan en hardcorefrihetlig tjänst men bjuder å den andra på bredd. bubb.las inställning till frihet är anarkistisk snarare än dogmatisk, varför redaktörerna tenderar att rösta fram vitt skilda artiklar (inklusive sådana som har en sinsemellan oförenlig syn) så länge dessa artiklars ansats är just frihetlig. I en tid då vem som säger något och hur ofta är viktigare än vad som sägs, är bubb.las respektlöshet befriande.
Det är förmodligen få som gillar allt som bubb.la länkar till, helt enkelt eftersom det finns en del bubb.la-redaktörer som förmodligen är oense med en del andra redaktörer om så gott som allt. När det kommer till kritan är detta emellertid inte något problem. Dels fungerar bubb.la alldeles utmärkt ändå, dels är det just på grund av detta som bubb.la har den intressanta bredd det har.
Denna bredd är på många sätt bubb.las mest sympatiska egenskap. Den omfattar förvisso inte socialism, identitetspolitik och kvasiliberalism, men i en urspårad samtid där till och med "borgerliga" politiker går till val på skattehöjningar och identitetspolitik borde denna bredd ha potentialen att attrahera de flesta som är urless på nyvänstern och som istället önskar lägre skatter, mindre moralism och mer frihet från klåfingriga politiker och myndigheter. Om ett år är förhoppningsvis bubb.la därför i ännu högre grad en kraft att räkna med.
Läs även:
Den hälsosamme ekonomisten, HAX, Motpol
