"Var femte kvinna har aldrig tittat på sin snippa", lyder rubriken på en ett par dagar gammal artikel i Dagens Nyheter. Artikelns innehåll utgörs av en rätt bisarr kombination av högst relevanta frågor, popgynekologi och gratisreklam för ett statligt företag som konkurrerar med privata aktörer.
Vad som gör artikeln intressant är emellertid inte innehållet som sådant, utan vad artikelförfattaren oavsiktligt lyckas förmedla. En av punkterna som tas upp i artikeln är nämligen att (det av postmoderna feminister lanserade) nyordet "snippa" enligt en undersökning "bara" användes av nio procent av de tillfrågade deltagarna. Detta "trots att ordet har förts fram som det vedertagna namnet på det kvinnliga könsorganet".
Svenska Akademiens ordlista över svenska språket definierar betydelsen av ordet "vedertagen" som "allmänt antagen, gängse". Som artikelförfattaren själv indirekt konstaterar är det tveksamt om ett ord som 91 procent inte använder sig av uppfyller denna definition. Vad som gör det hela pikant är emellertid påståendet att ordet har "förts fram" som vedertaget, det vill säga "förts fram" som allmänt vedertaget och gängse.
Ett konstruerat nyord kan per definition inte föras fram som vare sig vedertaget, allmänt antaget eller gängse, helt enkelt eftersom ordet är nytt och därmed (återigen per definition) före det förs fram inte har använts. Ett konstruerat nyord kan däremot bli allmänt vedertaget om människor i hög omfattning väljer att använda det. Detta är emellertid precis vad som, enligt artikeln, inte har skett.
Den svenska nyvänstern har de senaste åren lanserat nyord på löpande band. "Hen", "en" (i betydelsen "man"), "rasifierad", "könsmaktsordning" och "EU-migrant" hör till några av de vanligare. Ibland har användningen begränsat sig till en liten klick av likasinnade, men ofta har orden också fått stort medialt genomslag. Syftet med detta är i allra högsta grad politiskt. Man försöker, som alltid då språket politiseras, styra och forma andra människors tankemönster och bild av omvärlden.
Det är i ljuset av detta formuleringen "förts fram som det vedertagna" får sin förklaring. Synen på språket som ett politiskt verktyg har blivit så vanlig att vilka ord som är vedertagna och inte i allt högre utsträckning ses som något som skall regleras, snarare än något som bör växa fram organiskt i mötet mellan människor. Det är en rätt kuslig syn på språket. I synnerhet med tanke på vilken sorts ideologier som historiskt har utmärkt sig för en sådan syn.
DN1,
DN2,
SvD1,
SvD2,
LT1,
Dag1,
SR1
