Lite drygt ett år innan Ylva Johansson blev super-inte-integrationsminister förklarade hon att integrationsproblemen snart skulle vara lösta. Två år, förklarade Johansson, längre tid än så borde det inte ta för nyanlända att komma i arbete. Detta var nu regeringens målsättning och denna målsättning var dessutom, slog Johansson fast, "realistisk".
Johanssons uttalande följer den flera årtionden gamla svenska politiska traditionen att utmåla integrationsproblemen som någonting som kommer att lösa sig inom kort. Trots att Det Stora Genombrottet år efter år påstås stå för dörren har det emellertid så här långt envist vägrat att infinna sig.
Vidden av politikernas misslyckande illustreras väldigt tydligt av det faktum att de svenska integrationsresultaten i själva verket utmärker som i-världens sämsta. I bjärt kontrast mot Ylva Johanssons utspel står det faktum att det tar mer än sju år innan ens hälften av de utomeuropeiska invandrarna arbetar minst en timme per vecka. Även dessa siffror ger dock en alltför ljus bild av läget.
Igår offentliggjorde riksdagsledamoten Staffan Danielsson resultatet av en rapport han gett Riksdagens utredningstjänst i uppdrag att ta fram. Enligt denna saknar närmare två tredjedelar av "flyktingar inkl. flyktinganhöriga" efter femton år i Sverige fortfarande ett heltidsarbete. Detta trots att även personer anställda med hjälp av lönebidrag räknas med.
Det går att säga mycket om medias ointresse för rapporten, och vad den säger om Ylva Johanssons intellektuella hederlighet lämnas kanske bäst som tankeövning åt läsaren. Det riktigt anmärkningsvärda i sammanhanget är dock att rapporten som av en händelse offentliggjordes samma dag som Socialdemokraterna lanserade sin "jätteoffensiv" för den så kallade svenska modellens bevarande.
Låglönejobb i Sverige är inte aktuellt, förkunnade igår Stefan Löfven när han invigde nämnda "jätteoffensiv". Han kunde inte ha valt en sämre dag att hänge sig åt detta högmod. Vad den rapport Staffan Danielsson offentliggjorde samma dag som Löfven gjorde sitt utspel mer än något annat visar, är att den socialdemokratiska lönemodellen är dödsdömd.
Att Konjunkturinstitutet därtill på jätteoffensivens andra dag förklarade att skattehöjningar krävs om den så kallade svenska modellen ens skall kunna upprätthållas på nuvarande nivå, bara understryker hur totalt Socialdemokraterna tappat greppet.
Låglönejobb, sänkta bidrag, avregleringar och en kraftigt bantad offentlig sektor är idag en absolut nödvändighet. Om Stefan Löfven sitter kvar mandatperioden ut kommer han ironiskt nog med stor sannolikhet gå till historien som politikern som var statsminister då detta blev uppenbart för alla.
Jätteoffensiven kommer (åtminstone såvida den inte helt sonika rinner ut i sanden, som så många andra av Löfvens idéer) inom kort att vara ett precis lika besvärande minne som höstens kumbayaevenemang Sverige tillsammans.
Läs även:
Motpol
Ex1,
Ab1,
Ab2
