2014-10-10

Integrationspolitiska (s)kygglappar

Regeringen Löfven har redan meddelat att den ämnar höja a-kassan, höja taket i sjukförsäkringen samt ta bort sjukpenningens bortre tidsgräns. För att finansiera alla detta ämnar Löfven såväl höja som smyghöja vad som redan är en av världens högsta skatter på arbete.

Följden av detta kommer inte bara bli att det blir mindre lönsamt att arbeta, följden av detta kommer också bli att det blir både lättare och mer lönsamt att leva på det det offentligas bekostnad. Om regeringen Löfven får igenom sin politik kommer med andra ord de i en internationell jämförelse redan svaga incitamenten för att arbeta att bli ännu svagare.

Utöver detta har både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet genomgående uttryckt sig väldigt fientligt om de reformer – till exempel RUT-avdraget och den halverade restaurangmomsen – som bidragit till att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden. Sammantaget utgör detta en för Sverige väldigt oroande utveckling.

Den svenska välfärdsstaten är en väldigt dyr historia, och dess finansiering är helt beroende av att många jobbar och att systemet inte missbrukas i någon särskilt stor omfattning. Den rödgröna regeringens besked om förmånligare villkor för sjukfrånvaro kommer säkerligen att applåderas på många håll. Som Mattias Lundbäck skrivit om i ett flertal väldigt intressanta inlägg så utgör de negativa incitamenten regeringen vill införa emellertid en väldigt giftig cocktail, då det kommer till finansieringen av den offentliga sektorn.

Det allra största problemet i sammanhanget är emellertid integrationspolitiken. För den som som kommer från tredje världen till Sverige ger ofta etableringsersättningen eller socialbidraget långt mycket mer pengar i plånboken än vad vederbörande någonsin tjänat på att arbeta. I detta läge meddelar inte bara Stefan Löfven att den migrationspolitik som gjort Sverige till EU:s största asylland ligger fast, han väljer därtill att skrota posten som integrationsminister trots att Sverige dras med det största integrationspolitiska misslyckandet av alla världens i-länder.

Det är i ljuset av detta man bör se regeringens Löfvens utspel om att det skall bli mindre lönsamt att arbeta, men mer lönsamt att leva på bidrag. Resultatet kommer bli att utanförskapet ökar ännu snabbare än under den borgerliga regeringen, att viljan att betala skatt undermineras och att finansieringen av välfärdssystemen går mot en systemkollaps. Det krävs ingen större fantasi för att räkna ut vad detta kommer innebära för Sverigedemokraternas valresultat 2018.

Lästips: Kvällsposten, Den hälsosamme ekonomisten
DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, Sk1, Sk2, Sk3, NSk1, NSk2, NSk3, NSk4, LT1, Dag1, Dag2, Dag3, Dag4, Dag5, SMP1, SvD1, SvD2, Ex1, Ex2, Ab1, Ab2, Ab3, Ab4, Ab5